Jag känner mig orkeslös....
Människor är vidriga, på många olika sätt.... Jag förundras om och om igen över min förmåga att tro gott om människor... som senare visar sig vara riktiga praktsvin...precis som föregående, och föregående...och föregånde...
Vad är det för fel på mig? Ska jag aldrig lära mig?
Jag tycker att vi skiter i det här nu va? Men det var kul så länge det varade....
Lycka till!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar